Fläsksöndag, blåmåndag och fettisdag.

By Johannes Jansson/norden.org, CC BY 2.5 dk, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=24992028

By Johannes Jansson/norden.org, CC BY 2.5 dk,

För många år sedan gick jag på darrande ben, efter en lång och kall promenad i ett blåsigt och snöigt Helsingfors in på ett café, knäppte upp alla bylsiga kläder och beställde en kopp kaffe och en semla.

Jag är säkerligen inte varken den första eller den sista att göra precis så just i Finland, och knappast ensam om att bli en smula förvånad över resultatet.
I Finland beställer man en fastlagsbulle om man vill ha det vi menar när vi säger ”semla”.

Nu fick jag en ostfralla, som var god, men inte det jag längtade efter där och då!

Men ve den som ger sig.
Även följande dag promenerade jag länge och väl i den finska huvudstaden, och gick då in på ett nytt café.
Som den bildningsbara person jag är, så gjorde jag rätt beställning, och fick äntligen min fastlagsbulle.
Fluffig, med vackert spritsad grädde. Ovanligt nog var den toppad med hackad mandel istället för florsocker men…

…hallonsylt..?

Ja. I Finland fyller man sina fastlagsbullar med hallonsylt istället för mandelmassa/brödinkråm. Även i Danmark och Norge är sylt, eller vaniljkräm som fyllning vanlig, och det händer att man bakar dem på smördeg istället för en vit vetedeg. Och varför inte toppa det hela med lite choklad? I Estland kallas de vastlakukkel.
Kärt barn har många namn.

Så vad lär vi oss av det? Att traditionen med semlor är inte så självklart svensk.

I det katolska Sverige hade vi en lång period av fasta inför påsken, precis som i alla andra katolska länder. Den katolska fastan är 40 dagar lång, och inför den äter man gott och firar allt man hinner. Ofta i form av olika karnevaler – bokstavligen betyder carne vale farväl till köttet på latin.
Med reformationen så försvann traditionen med en lång fasta, men varför avstå från det goda för det?
Det vi känner igen som en semla har sina rötter i slutet av sjuttonhundratalet, då serverades den alltid som hetvägg, alltså i varm mjölk, och bara i riktigt rika hem, eftersom vitt vetemjöl var något mycket exklusivt. För att inte tala om sötmandel, kardemumma, kanel och färsk vispgrädde.

Att äta flott, mycket och exklusivt var dåtidens sätt att visa att man hade råd och var framgångsrik. Ofta lagades mat till adelns fester lika mycket för att tittas på som för att ätas, och mycket åts aldrig upp, eller så åt man, gick ut och ”vomerade” för att kunna fortsätta när det fick plats mer. Gäster kunde bjudas in för att titta på överdådet och måltiden. utan att själva äta.

Kung Adolf Fredrik, vid sin kröning. Konstnär: Lorens Pasch d y, tavlan finns på Nationalmusem, Stockholm

Kung Adolf Fredrik, vid sin kröning. Konstnär: Lorens Pasch d y, tavlan finns på Nationalmusem, Stockholm

Kung Adolf Fredrik påstås ofta ha dött, 1771, efter överdrivet hetväggsätande, och efter hans död förde Johan Gabriel Oxenstierna fram att traditionen med ”hetvägg drivas i landsflykt ur Sverige, sedan den begått ett kungamord”.

Man bör dock betänka att den hetvägg som fått klä skott för kungens död inte ståtade i ensamt majestät på Hans Majestäts bord.
Tvärtom.
Kungen började sin middag med lite böckling, därefter rysk kaviar.
En tredje rätt var hummer, som sedan följdes av ett fat surkål.
Därefter en tallrik med kokt kött och rovor.
Allt nersköljt med champagne.
Först därefter serverades hetväggen.

Kungen dog senare på kvällen, vid sitt spelbord, och i dag misstänker man att det var ett misskött magsår i kombination med en hjärtinfarkt ledde till hans död.
Föga förvånande med de matvanorna.
Så som mordvapen får man nog betrakta en semla som en smula… osäkert.
VI bakar semlorPå var mans bord kom semlorna inte förrän en god bit in på nittonhundratalet, just för att det var först då som ”vanligt folk” började ha råd med riktigt fint vetemjöl.
Det ser vi med kanelbullarna, även den traditionen är inte äldre än så.

Ordet hetvägg kommer, som så många ord i svenskan, från tyskans Heißwecken, ”heta kilar”, där kilen fortfarande finns kvar i vår tradition att skära trekantiga lock på semlan.
De trekantiga locken ser man oftast på handgjorda semlor, eftersom det kräver en mänsklig hand och en kniv för processen.
Industriellt bakade semlor har runda lock.
semla 1I vår servering har vi flera typer av semlor, med olika sorters lock. Det är ett bra sätt att inte kunna blanda ihop de  ”glutenrika” semlorna med de glutenfria. 

Förresten. Ordet ”semla” kommer från det latinska uttrycket ”simila”, som beskriver rätt sorts mjöl för den typen av bröd – det allra finaste vita vetemjölet.

Så!

Välkommen in, ät en semla!

9

Dela med dig ...Share on Facebook28Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn0